START

Detta är berät­tel­sen om “The Illuminated Elephants”, en modern rebell­stam och deras kalej­do­sko­pis­ka även­tyr där de möter spän­nan­de män­ni­skor och upp­täc­ker fan­tas­tis­ka plat­ser. De lär sig om konst och hant­verk, om ritu­a­ler och tra­di­tio­ner. Med sina avant­gar­dis­tis­ka tea­ter­skå­de­spel spri­der de – med humor och all­var – ock­så visio­nen om att det går att leva i har­mo­ni …
LÄS MER »

Beatriz Quevedo de Hansens dik­ter gri­per en om hjär­tat. Hennes erfa­ren­he­ter av att vara flyk­ting talar till oss alla, men kanske sär­skilt till de som käm­par med att bear­be­ta det för­flut­na och anpas­sa sig till en ny till­va­ro. Hur bear­be­tar hon sor­gen? Hur fin­ner hon tröst i sin läng­tan? Stundom är hen­nes min­nen mör­ka, fyll­da av …
LÄS MER »

Yosa Buson (1716 – 1783) betrak­tas som en av de fyra sto­ra japans­ka hai­ku­mäs­tar­na, vid sidan av Basho, Issa och Shiki. Länge stod hans verk i skug­gan av Bashos dikt­ning, men när Shiki omvär­de­ra­de Busons poe­si kom hans för­fat­tan­de att lyf­tas fram. Bokens omslag är tryckt på kvist­pap­per. Masaoka Shiki pub­li­ce­ra­de 1896 ver­ket Haiku Poet Buson …
LÄS MER »

Etthundranittiosju meter över havet, högst upp på Malmös högs­ta bygg­nad, Turning Torso, satt en vit fisk­mås, bland orni­to­lo­ger känd som lar­nus car­nus. Klockan var 04:29 när solen steg över hori­son­ten mor­go­nen den fjor­ton­de juni. Det var en solig dag, det var en blå­sig dag. Det var en här­lig tid, det var en oro­lig tid. Måsen tit­ta­de …
LÄS MER »

Boken i webb­s­hop­pen » En kan kän­na igen sig i Dagarna är dags­vers. Först stry­ker tan­kar­na runt sådant som utan­för­skap och ensam­het. Men snart und­rar en om det finns något i svens­kan som heter “själv­skap”, som eng­els­kans “soli­tu­de”? Emil Ahlbertz delar med sig av sådant han upp­levt när han varit själv, tänkt och känt efter. Han har …
LÄS MER »

Teresa Wennbergs haiku är tra­di­tio­nel­la till sin form och många gång­er ock­så till sitt inne­håll. Som titeln skvall­rar om pre­sen­te­ras dik­ter­na både på svens­ka och på eng­els­ka. Hennes träd­gård är full av rörel­se, hen­nes sin­nen upp­märk­sam­ma för års­ti­der­nas dans – eller vila. Ett knas­ter, en duns eller ett plask – ibland tyst­na­den. I de till synes …
LÄS MER »

Birk Andersson är ofta med på upp­läs­ning­ar och har med sina dik­ter kom­mit att roa, oroa och inspi­re­rar lyss­nar­na. Han säger till Lokaltidningen • Malmö/Limhamn (19–09-11) att Haiku Åt Folket kanske är hans sista och att det i så fall blev en tri­lo­gi. Vi får se. Om Birk Andersson » Detta är Anderssons tred­je hai­ku­sam­ling. Liksom …
LÄS MER »