START

Fri Press pre­sen­te­rar ett urval av Håkan Sandells dik­ter – så som de stod pub­li­ce­ra­de i tidi­ga anto­lo­gi­er och punk-fan­zi­nes, dikt­häf­ten, tid­skrif­ter – och från out­giv­na manu­skript. Förordet är för­fat­tat av Thomas C Ericsson som själv höll i en av des­sa under­jor­dis­ka tid­skrif­ter. Han ver­ka­de ock­så som poe­si­ar­ran­gör på rock­fes­ti­va­ler, och kan min­nas tiden. Sandell kom­men­te­rar …
LÄS MER »

Samtidigt som vi får kom­ma helt nära kro­ki­mo­del­len, berät­tar Anna Nero om lära­re och kro­ki-ele­ver, om möten med and­ra model­ler, om utsatt­het och stolt­het. Hon rör sig frimo­digt i det änd­lö­sa land­skap som bre­der ut sig mel­lan betrak­ta­ren och den betrak­ta­de och gör flera histo­ris­ka och lit­te­rä­ra kopp­ling­ar. Texterna är, lik­som ele­ver­nas teck­ning­ar, skis­ser som upp­står …
LÄS MER »

I Jag erkän­ner att jag lev­de upp mitt liv låter Håkan Sandell oss stif­ta bekant­skap med åtta man­li­ga och kvinn­li­ga poe­ter från skil­da kul­tu­rer och epo­ker. Utan för­skö­nan­de omskriv­ning­ar berät­tar han om någ­ra fort­fa­ran­de levan­de och and­ra som näs­tan är för­svun­na i histo­ri­ens töc­ken. Varje poet por­trät­te­ras i en essä till­sam­mans med ett antal tol­ka­de poem …
LÄS MER »

Dikterna i Kråkmåndag är sur­re­a­lis­tis­ka. Det häf­ti­ga flö­det av ting som ofta befin­ner sig i absur­da och över­ras­kan­de till­stånd, till­sam­mans med deras ofta omöj­li­ga för­hål­lan­de till varand­ra, sät­ter ens egen fan­ta­si i sken. Försöken att söka logik – kanske en slags mening – fal­ler först på skam och en rycks istäl­let med i Halls hand­lö­sa fall, …
LÄS MER »

I den­na rikt illu­stre­ra­de bok pre­sen­te­ras Mosse Stoopendaal, hans måle­ri och lev­nad. Familjen, med fadern Georg, modern Anna och sonen Mosse, flyt­ta­de i bör­jan av 1900-talet till Västergötland från Stockholmstrakten. De bod­de väx­el­vis i Härryda, Hindås och Rävlanda där far och son gjor­de sig kän­da som natur­må­la­re i klass med Bruno Liljefors. Särskilt Mosses fågel­mål­ning­ar blev …
LÄS MER »

Avståndet är Carl Johan Flognmans and­ra dikt­sam­ling. Den är som han själv säger “en sam­ling myc­ket kor­ta dik­ter”. Men även om des­sa ock­så bara är tju­go­åt­ta till anta­let lyc­kas han lura ut läsa­ren på en gans­ka lång resa. Och om vi ska tala om hans motiv, bor­de det då inte vara i juri­disk mening – hans …
LÄS MER »