Hoppa till innehåll

Se upp
dikter av Joakim Becker

  • av Dag Persson

 

Joakim Beckers dik­ter både roar och oro­ar. Han rör sig oftast i det pri­va­ta men i det lil­la väc­ker han ock­så exi­sten­ti­el­la frå­gor, om hur det är att vara män­ni­ska, med allt vad det inne­bär av oro, läng­tan – och hopp.

Detta är hans and­ra bok på Fri Press men han har fler tit­lar på Magnus Grehn Förlag. Grehn själv sa i sam­band med utgiv­ning­en av Beckers I mitt huvud: och and­ra dik­ter 2013, att ”Becker dik­tar sig ur sitt eget mör­ker och hål­ler där­med hjär­nan och demo­ner­na i schack”.

Kanske ser vi demo­ner­na i hans dik­ter – vil­ka många av hans läsa­re kanske ock­så kän­ner igen – men vi fin­ner väl ock­så spår av änglar?

Brinn min vän, brinn
Vissa eldar
bör man
inte
släcka

 

Evig eld
Jag brin­ner för
poesin
Och jag hoppas
verk­li­gen att
den elden aldrig
slocknar

Fri Press webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.   Läs om våra cookies och vår integritetspolicy!