Midori – japanska bilder

Eva Ermenz har skri­vit en hai­bun — en reseskild­ring med poe­tis­ka inslag — haiku­dik­ter*. Ermenz vand­rar i de sto­ra mäs­tar­nas fot­spår runt sta­den Kamakura — Kyoto där hon möter sina älsk­lings­po­e­ter Issa och Basho.

Hennes blic­kar söker stort och smått. Berget Fuji, bety­del­sen av en kopp te, körs­bärs­blom­mor, gei­shor, temp­lens magi och en vindsur­fa­re i gum­mi­dräkt.

Vi kom­mer när­ma­re ett Japan som ibland synes väl­digt långt bor­ta och det enk­la fram­står i ett kla­ra­re ljus.

I tidig mor­gon
fin­ner en blom­man­de kvist
på mitt fru­kost­bord

Midori i Webbshoppen

 

 

 

 

* Läs om “hai­bun” här »

Muntliga åtbörder — liten lyrisk självbiografi (muntliga dikter tre)

Nu är Andreas Björsten till­ba­ka med en helt ny upp­sätt­ning poe­si. Den tidi­ga­re sam­ling­en, Kärleksbikter, gavs ut på Fri Press 2013. Den här gång­en läm­nar Björsten kär­le­ken för att röra sig in i poe­tens land­skap mot en slags meta­po­e­si. Resultatet är en bland­ning mel­lan estrad­po­e­si och “van­lig” poe­si där läsa­ren får föl­ja med i möten med and­ra karak­tä­rer som skri­ver och ska­par.

stä­der­na läm­nar poe­ter­na
poe­ter­na läm­nar stä­der­na
ändå blir de kvar
i varand­ra
som hem­lö­sa
som hem­lö­sa

Andreas Björstens för­ra dikt­sam­ling här på Fri Press, Kärleksbikter 2013, möt­tes av reak­tio­ner som:

Kontrasterna finns där ofta, även det nega­ti­va har fått en plats. […] Någon skön­het upp­le­ver man säl­lan i hans tex­ter men där­e­mot ger de en käns­la av kraft.” (Rolf Zandén i Populär Poesi)

I WEBBSHOPEN

Benzino Boulevard

Gatuduvan är här med sin tred­je dikt­sam­ling. Han tar oss med till plat­ser som någon av de cynis­ka makt­ha­var­na döpt till utan­för­ska­pet; peri­fe­ri och cent­rum har lik­som bytt plats. Poesin byg­ger på erfa­ren­het och det är tungt ibland. Ändå ser vi hop­pet, lju­set i tun­nelns slut. Det är en egen­skap som Jack Kerouac i sin ung­dom till­skrev en äkta poet. Gatuduvan är 2000-talets svens­ka Beat-poet.

Vi kan eller vill kanske inte rik­tigt kän­na igen oss. Men allt finns där, på gator, i par­ker, i hyres­hu­sets käl­la­re – just nu.

Samtidigt som Gatuduvan tar avstånd från pre­ten­tiös för­lju­gen­het är han med oss. Han väc­ker med­käns­la, om inte för honom själv så kanske för de som inte syns, eller som vi för­sö­ker att inte se.

Se Gatuduvan och hör honom läsa dikten “Utbildning” från Benzino Boulevard.

ur Benzino Boulevard

 

Befrielsens parad

Släng åt sidan alla mate­ri­el­la ting

en revo­lu­tion fort­plan­tar sig i mitt inre

vand­rar ut på gator­na

trot­to­a­rer­nas ande­tag vir­kar ljus i en mörk sam­tid

dess verk­lig­het når mig inte

skyd­dad från dess dom­stols­blic­kar

utan­för alla reg­ler och manu­a­ler

går dagen sak­ta mot mor­gon

räl­sen

vin­den

him­lens sken mel­lan dina lår

befri­el­sens parad

bju­der upp till dans

i mån­land­skap och ljus

Mer om Gatuduvan »

 

FP–109 • ISBN: 978–91–85972–77–7

Näckrosblad — Haiku
av Eva Jonsby & Anna Wiik


BILD: Omslag med texten '5 7 5 -kalligrafi med ord' av Susanne Andreasson Nilsson

FP–068 • ISBN: 978–91–85972–33–3

Anna Wiik och Eva Jonsby är båda akti­va i Svenska Haikusällskapet. Någon kanske und­rar: ‑Varför haiku?

 

De menar att ska­pa haiku är ett sätt att stan­na upp och vara i nuet och upp­le­va de små saker­na som till­sam­mans bil­dar det sto­ra. Det skär­per sin­ne­na och får dem att upp­täc­ka skön­he­ten i en var­dag­lig iakt­ta­gel­se. Att skri­va haiku är att över­ras­ka både sig själv och läsa­ren, menar de. Läs deras Näckrosblad – Haiku.

 

ur Näckrosblad:

Livspusslet

en bit

för myc­ket

 

En skymt av him­len

när jag går för­bi

vat­ten­pö­len

5 7 5 — kalligrafi med ord
haiku av Susanne Andreasson Nilsson


BILD: Omslag med texten '5 7 5 -kalligrafi med ord' av Susanne Andreasson Nilsson

FP–068 • ISBN: 978–91–85972–33–3

De fles­ta av dik­ter­na i den här sam­ling­en, behand­lar mänsk­li­ga rela­tio­ner sna­ra­re än ting­en och natu­ren. Susanne skri­ver sina mång­bott­na­de dik­ter i form av senryu, som man kanske kun­de kal­la en kusin till haikun.

 

ur 5 7 5 – kal­li­gra­fi med ord:

en söm­nig mor­gon

kaf­fet blan­das med dim­man

baken våt av dagg

 

tusen blå lam­por

i tusen ensam­ma rum

så myc­ket läng­tan

 

Läs om Susanne Andreasson Nilsson »

BESTÄLL






Jag känner till köpvillkoren och integritetspolicyn

Isvinter
haiku av Per Lunqe

BILD: Omslag till 'Isvinter' av Per Lunqe, sprucken is vid en klippstrand

FP–068 • ISBN: 978–91–85972–33–3

En haijin, kal­lar han sig. Och han skri­ver på svens­ka — hur blir det? Kanske lite som far­bror Issa ibland, en och annan över­rask­ning, men mer påtag­ligt. “Jag flör­tar inte med tra­di­tio­ner”, säger Lunqe, även om många av dik­ter­na ändå vitt­nar om en käns­la för den klas­sis­ka haikun.

Han har hela värl­den som sitt arbets­fält och har under peri­o­der fun­ge­rat som foto­graf på plat­ser många helst inte vill befin­na sig på. Något en kan ana ibland

 

ur Isvinter:

Två barn på sti­gen

inte ens sol­da­ter­na

und­går att se dem

 

Grässtrån i vin­den

otram­pa­de vajar de

under lät­ta moln

 

PRIS: 50:-

BESTÄLL






Jag känner till köpvillkoren och integritetspolicyn

1 4 5 6