Korttänkt – från ett långt liv
av Sonja Danielsson

Somliga dik­ter uttryc­ker nog ett slags vemod. Men det Sonja Danielsson för­med­lar är trös­te­ri­ka ord, sär­skilt för de som inser att åld­ran­det är något ofrån­kom­ligt. Hennes ibland iro­nis­ka sätt att se hur livet gestal­tar sig går inte över grän­sen till sar­kasm och cynism. Formen är senryu – haikuns kusin där hon inte bara fång­ar dagen i all enkel­het utan ock­så i ett exi­sten­ti­ellt per­spek­tiv.

Kvällen tar dagen,

i sin famn, trös­tar den och

ger den till nat­ten.

BILD: Omslaget till 'Korttänkt' av Sonja Danielsson, i grönt lövmönster med en gunga i ett träd

FP–158 • ISBN: 978–91-88765–17‑8

Dikterna är tre­ra­ding­ar om sjut­ton sta­vel­ser. Själv kal­lar hon dem “kort­tänkt” men vi kän­ner igen dem som haiku, möj­li­gen senryu. Sonja Danielsson är som titeln säger en gam­mal män­ni­ska, född 1926. Temat för flera dik­ter är just ock­så en äld­re män­niskas iakt­ta­gel­ser.

Det hän­der att en dikt föl­jer på en annan. Här ett par som väc­ker många tan­kar:

Sekretären är

hem­lig­hets­full som van­ligt

och hål­ler klaf­fen.

Byrån där­e­mot

hål­ler låda var­je dag

på sitt kär­va vis.

En kan und­ra var fram­ti­dens äld­re göm­mer sina min­nen och hur det gniss­lar när strum­por­na ska fram. Men Danielsson talar inte bara i bil­der utan kan ock­så leve­re­ra svart på vitt:

En gam­mal blir rädd

att fal­la, tap­pa, glöm­ma,

att inte för­stå.

Läs om
Sonja Danielsson här »