Michael Economou

Michael Economou (1956) är för­fat­ta­re, poet, kul­tur­skri­bent och över­sät­ta­re. Att han är sär­skilt intres­se­rad av histo­ria, natur, geo­gra­fi och konst kan ock­så synas i hans egen lyrik.

Sedan debu­ten, Tolv måna­ders dik­ter (1988), har han utkom­mit med tju­go­ta­let tit­lar. Tillsammans med för­fat­ta­ren, dra­ma­ti­kern och över­sät­ta­ren Vasilis Papageorgiou har Economou under tju­go år över­satt och tol­kat flera verk av bland and­ra Odysseus Elytis och Kenneth Koch samt sam­man­ställt en anto­lo­gi med sam­ti­da gre­kisk lyrik, Med fing­ret vid­rör du orden – En anto­lo­gi sam­ti­da gre­kisk lyrik (Trolltrumma 2019). I ett axplock från hans dig­ra pro­duk­tion kan ock­så näm­nas Ted & Sylvia – ett för­stå­el­se­för­sök (Bokförlaget h:ström — Text & kul­tur 2022), Öar bör­jar och slu­tar i havet – dik­ter från Hven (CKM för­lag 2025), Dikter i urval – natur och plats, män­ni­skor, histo­ria-forn­tid (Nova för­lag 2024) och till­sam­mans med Eva Karlmark Om skat­ten i huset på höj­den (Virens för­lag 2023) om konst­nä­ren Gerhard Karlmark.

Michael Economou skri­ver essä­er för bland and­ra Ad Lucem, Tidningen Kulturen och Populär Poesi. Kulturgeografin har gri­pit honom och inspi­ra­tion fin­ner han gär­na i syd­svensk histo­ria och i åter­kom­man­de resor, gär­na till Montségur i söd­ra Frankrike.

Här på Fri Press kom hans dikt­sam­ling Coyoten & annat som räk­nas ut 2020. Med 92 haiku­dik­ter delar han med sig av sina iakt­ta­gel­ser i natu­ren och konsten.

Sommaren 2021 blev hans bio­gra­fi och kata­log över ett konst­närs­liv aktu­ell med Gerhard Karlmark – ett konst­närs­liv som togs fram till en min­nesut­ställ­ning på Dalby bib­li­o­tek sen­som­ma­ren 2021. Den är rikt illu­stre­rad med mål­ning­ar, foto­gra­fi­er, skis­ser, teck­ning­ar och lito­gra­fi­er samt till­ba­kablic­kar på den skåns­ka kul­tursce­nen under 1900-talet.

Hösten 2021 kom hans dikt­sam­ling Vid öde­kyr­kan i Svensköps soc­ken. Den inleds med en essä där han beskri­ver en vil­se vand­ring genom sko­gen. Efter att ha gått i fun­de­ring­ar kring vårt främ­man­de för­hål­lan­de till döden och de som läm­nat oss, fin­ner han efter ett tag tröst i natu­ren. Tankarna går ock­så till äld­re tiders tän­ka­re och så fin­ner han rui­nen av en gam­mal kyr­ka. I par­vi­sa dik­ter fång­ar han iakt­ta­gel­ser­na och för ett sam­tal med de döda för­äld­rar­na. Som en hyll­ning till livet, i tack­sam­het över att i alla avse­en­den ock­så få bära för­fä­der­nas erfarenheter.

2026 kom så hans dikt­sam­ling Livsskenet där han hed­rar och hyl­lar män­ni­skor och plat­ser som kom­mit att få bety­del­se för honom som män­ni­ska och författare.