Etthundranittiosju meter över havet, högst upp på Malmös högsta byggnad, Turning Torso, satt en vit fiskmås, bland ornitologer känd som larnus carnus. Klockan var 04:29 när solen steg över horisonten morgonen den fjortonde juni. Det var en solig dag, det var en blåsig dag. Det var en härlig tid, det var en orolig tid. Måsen tittade ut över det platta landskapet som inhyste strax under trehundratusen personer och deras hem. Gissningsvis var det ingen av dem som tittade tillbaka på den.
Så inleds romanen om den stad som det talas så mycket om. Dahlquist tar med oss på en odyssé där vi får följa vinden och några personer under en dag. De flesta är okända för varandra. Ibland möts de men ingen förstår nog riktigt varför. Att deras till synes vardagliga val kommer att påverka också de andra människornas liv funderar de inte så mycket på.
Boken är illustrerad med ”vindteckningar” som Dahlquist samlat in i staden.
FP–160 • ISBN: 978–91-88765–19‑2