För ett tiotal år sedan tog han steget att flytta från Malmö till en mindre gård norr om Kristianstad. Här skulle han komma att bygga upp det liv som han då länge längtat efter; ett liv av lokala sammanhang, odling och närhet till naturen.
Landgren beskriver sig själv som en frihetlig socialist med stark dragning åt österländsk poesi och filosofi. I hans dikter rör han sig ledigt mellan makro- och mikrokosmos, mellan familj, skogspromenader eller upprörande besök på köttfabriken.
När Landgren inte skriver, läser, odlar eller vandrar i skogarna omkring sin gård arbetar han med pedagogisk utveckling och stödjer studenter i akademiskt skrivande och studieteknik på Högskolan Kristianstad.
För snart sex år sedan drabbades Landgren av utmattningssyndrom. Erfarenheterna av att samla ihop resterna och bygga upp livet på nytt – denna gång på ett hållbart sätt – har inspirerat honom också i skrivandet.
Debutboken, Sila himmel, sila jord, beskriver den upplevda smärtan som dock stillas av naturens krafter och årstidernas växlingar. Det gror ett nytt hopp, både i skog, mark och människa.