Hoppa till innehåll

Eva Ermenz

  • av Dag Persson
Eva Ermenz – författare

”Att skri­va är för mig en livsnöd­vän­dig­het”, säger Eva Ermenz. Det bör­ja­de med insän­da­re till tid­ning­ar, novel­ler, omar­be­ta­de upp­sat­ser och dik­ter när hon var i 12-års­ål­dern. Huset vid ån i Dalarna inspi­re­ra­de till kre­a­ti­vi­tet. Kanske för att det inte fanns så myc­ket annat att syss­la med efter skol­da­gen, fiol­spe­lan­det och den stränga pia­no­lä­ra­rin­nan från Österrike. ”Jag dröm­de all­tid om att någon gång i fram­ti­den få se min egen bok lig­ga i bok­han­delns skylt­föns­ter”, berät­tar hon.

Eva Ermenz kom­mer i år (2024) ut med sin tred­je bok här på Fri Press: NOIR — frans­ka nyan­ser. De två tidi­ga­re är MIDORI – japans­ka bil­der (2016) och SHIRO – japans­ka dröm­mar (2019). Efter att ha för­ä­rats ett resesti­pen­di­um av Författarfonden har intres­set vux­it för Japan, japansk kul­tur – och inte minst haiku.

De tre böc­ker­na är skriv­na i den lit­te­rä­ra for­men ”hai­bun” – vil­ken gär­na till­skrivs den gam­le hai­ku­mäs­ta­ren Basho (1644–1694) genom hans beröm­da verk Oku no Hosomichi, på japans­ka: 奥の細道, i svensk över­sätt­ning: En färd i det inre av lan­det. Det är en slags rese­dag­bok från en vand­ring som Basho före­tog till­sam­mans med sin vän Sora 1689. Instuckna i pro­sa­tex­ten fin­ner vi haiku­dik­ter som inte bara för­skö­nar skild­ring­en utan som ock­så väc­ker de fler sin­nen hos läsa­ren. I den­na anda arbe­tar Eva Ermenz.

Drömmen om att kun­na se sin egen bok kom att drö­ja. Studier, spän­nan­de arbe­ten på frans­ka och inter­na­tio­nel­la före­tag, familj och resor kom emel­lan men så en dag släpp­te hon taget. ”Jag sa upp mig från mina arbets­gi­va­re i Frankrike och bestäm­de mig för att skri­va på hel­tid. Dessutom vil­le jag skå­de­spe­la. Allt går bara vil­jan finns.”

Att för­med­la käns­lor och stäm­ning­ar på ett poe­tiskt språk är något hon brin­ner för. Och hon har vil­jan och ener­gin och för­må­gan att tän­ka posi­tivt när det gäl­ler. ”När barn läm­nar hem­met kan sak­na­den mana fram orden”, säger hon och rela­te­rar till sin debut­bok Den mor­go­nen och alla and­ra morg­nar (Eget för­lag 1999). Det är en tunn volym som fick recen­sen­ter­na att skri­va: ”En liten bok med ett stort innehåll”.

Hon har utkom­mit med fler än dus­sin­ta­let egna böc­ker, mesta­dels dikt men även pro­sa, anto­lo­gi­er, pjä­ser och musik­pro­gram och hon har bidra­git i flera anto­lo­gi­er. Att få gestal­ta fil­mi­ko­nen Lauren Bacall i Lars von Triers film Dogville blev hen­nes inträ­de till tea­ter och film. Eva Ermenz har ock­så skri­vit manus och spe­lat i tea­ter­grup­pen Duo Nostalgica till­sam­mans med AC Byström, bland annat för Stockholms Stadsmuseum. ”Kombinationen age­ra – for­mu­le­ra, är rätt för mig”, säger hon. ”Jag vill berö­ra med det jag skapar!”

Publicerade verk:

  • Noir — frans­ka nyan­ser
    Fri Press 2024
  • Assisi Klara ljus
    Tregraf 2021
  • Maskerad – migrän­fri på Piazza Navona
    Saga Egmont 2020
  • Shiro – japans­ka dröm­mar
    Fri Press 2019
  • Midori – japans­ka bil­der
    Fri Press 2016
  • I Johannesnatt – dik­ter från en gräns­trakt
    Fjäril för­lag 2014
  • Fjärilsöga
    Fjäril för­lag 2013
  • Bäckebölja – dik­ter
    Podium 2011
  • Bäckebölja – dik­ter
    Podium 2011
  • Maskerad – migrän­fri på Piazza Navona
    Dejavu 2010 (I:a utg 2005)
  • Nära dig när det vän­der
    Podium 2009
  • Undervatten – dikt
    Pärlan 2007
  • Röda dju­pet
    Gardese 2004
  • Gardiner på mitt glas – poe­tiskt om vin
    Gardese 2000
  • Den mor­go­nen och alla and­ra morg­nar
    Gärde-Ermenz 1999

Fri Press webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.   Läs om våra cookies och vår integritetspolicy!