Hoppa till innehåll

Eric Fylkeson

  • av Dag Persson

Poeten, för­fat­ta­ren, redak­tö­ren och för­läg­ga­ren Eric Fylkeson (1950) debu­te­ra­de för fem­tio år sedan med Vi lever i en tyst film (Poesiförlaget). Med åren har det bli­vit ett otal böc­ker inom – och utom – kän­da gen­rer. 1974 bil­da­de han, till­sam­mans med Bruno K. Öijer, Per-Eric Söder och Leif Elggren – och komp­grup­pen Berget konst­närs­grup­pen Vesuvius.

porträtt av Eric Fylkeson, foto: Jane Morén

foto: Jane Morén

Fylkesson drev Poesiförlaget mel­lan 1973 och 1978 och sena­re ock­så för­la­get Janus fram till 1988. Under des­sa åren var han ock­så redak­tör för tid­skrif­ter­na Feber, Janus och I min­ne. I tid­skif­ten Feber 74:3 skrev de att den var ”det exi­sten­ti­el­la insla­get i Sveriges åsikts­flo­ra”. Fylkeson berät­tar i en inter­vju med Sveriges kul­tur­tid­skrif­ter (tidskrift.nu) om hur intres­set och sprid­ning­en av tid­skrif­ter­na väx­te. Utöver en väx­na­de ska­ra pre­nu­me­ran­ter dela­des de ut på musikcafé­er och fri­tids­går­dar – och någon gång på punk­kon­sert under minst sagt spek­ta­ku­lä­ra for­mer. Det var fan­zi­ner­nas tid där poe­sin för­des vida­re för sin egen skull och gär­na utma­na­de den kom­mer­si­el­la masskulturen.

Fylkeson var tidigt ute som estrad­po­et, ofta som inspi­ra­tör – och pre­sen­ta­tör av and­ra poe­ter på oli­ka scener.

På 80-talet spe­la­de han in och gav ut tret­ti­otvå sam­ti­da poe­ter på vinyl och kas­sett. Utgivningen fick dock stå till­ba­ka på grund av att ny tek­nik ersat­te ski­vor och kas­sett­band. Men ock­så av brist på peng­ar. Det offent­li­gas kul­tu­re­ta­blis­se­mang som ansva­ra­de för utdel­ning av bidrag sa nej; lit­te­ra­tur ska tryc­kas som böc­ker. Poesi var ing­en musik, så inte hel­ler skiv­bo­la­gen var intres­se­ra­de. Idag vet vi annat och poe­sin tar sig fram på oli­ka vägar.

Listan med pub­li­ce­ra­de böc­ker är lång. Prosa, lyrik, essä­er – namn­lö­sa gen­rer som… Fylkesons lek­full­het och vil­da expe­ri­ment­lus­ta är i det när­mas­te gräns­lös. Ett all­var, om det nu går att kal­las så, finns all­tid med, även om det hand­lar om den dröms­ka bil­den av en anti­kens Diane, som synts runt Mälarens strän­der i den hand­gjor­da upp­la­gan Badkar till övers (Rosenlöfs bok 2004). Och 2018 till­de­la­de Samfundet De Nio honom sitt ”Särskilda pris” för roma­nen En helt annan histo­ria.

Insikten om att dik­ter är regn­stänk som fal­ler i en oce­an av ena­stå­en­de böc­ker ing­en män­ni­ska hin­ner läsa bekym­rar honom föga. ”Att dik­ta med sjä­len som insats tär på kropp och sin­nen men är lik­som söm­nen sjuk­doms­före­byg­gan­de”, säger han. 


Läs om Eric Fylkesons nya diktsamling här »


Eric Fylkeson barafota längs vägen, foto: Jane Morén

foto: Jane Morén

GAMMALT OCH NYTT FRÅN FÖRLAGET

Fri Press webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.   Läs om våra cookies och vår integritetspolicy!