Flyktens alla rum
av Beatriz Quevedo de Hansen

1976 tar mili­tär­jun­tan i Argentina över lan­det och livet för­änd­ras radi­kalt för Beatriz Quevedo de Hansen och tusen­tals and­ra poli­tiskt enga­ge­ra­de. Då hon och hen­nes man käm­par för mänsk­li­ga rät­tig­he­ter blir de auto­ma­tiskt betrak­ta­de som dik­ta­tu­rens fiender.

En efter en för­svin­ner män­ni­skor i deras omgiv­ning och tusen­tals tving­as fly för att und­kom­ma kid­napp­ning, tor­tyr och mord. När hen­nes man ock­så för­svin­ner blir hen­nes enda val att läm­na sitt hem­land. Som ensam mam­ma med en liten dot­ter är vägen allt annat än säker.

2019 pub­li­ce­ra­de Beatriz Quevedo sin dikt­sam­ling Skärvor på Fri Press. I poesins form beskri­ver hon där både mör­ka och lju­sa min­nen men ock­så hur hon fin­ner tröst i den små­länds­ka natu­ren. Sedan dess har hon arbe­tat vida­re med roma­nen om den sista tiden i Argentina och flyk­ten där­i­från. Nu har hon låtit per­so­ner­na ha sina egna namn, sär­skilt som det i Argentina släppts en bok om hen­nes dåva­ran­de mans öde: Como ase­si­na­ron a Cobos (Hur de mör­da­de Cobos).

Denna gri­pan­de histo­ria levan­de­gör ter­men ”poli­tisk flyk­ting”. Det är på många sätt en stark läs­ning, där ömsin­ta skild­ring­ar blan­das med spän­nan­de histo­ris­ka hän­del­ser som inte får glöm­mas. Det är en påmin­nel­se om att fri­het och demo­kra­ti all­tid mås­te för­sva­ras och eröv­ras på nytt.