Bo Scharping

 

 

När Bo Scharping som liten såg sin far pac­ka sina väs­kor för att bege sig på ännu en av sina affärs­re­sor bör­ja­de han själv dröm­ma om att resa ut i Europa.

Scharping är född och upp­vux­en ett sten­kast från Söderstadion i Stockholm där går­dar­na präg­la­des av Bajens fär­ger grönt och vitt. Ett lag som lig­ger honom kärt om hjär­tat än idag.

En av hans förs­ta resor och möten med Europa blev till Paris dit han och hans bäs­ta vän lif­ta­de. De lät sig för­fö­ras av den frans­ka huvud­sta­den som erbjöd jazz, pas­tis, röki­ga barer och all­de­les all­de­les för sena nät­ter och dju­pa poli­tis­ka dis­kus­sio­ner med frans­män långt in på småtimmarna. 

Några år sena­re bör­ja­de han stu­de­ra på Stockholms uni­ver­si­tet och ett nytt kapi­tel i livet började.

På 70-talet  när en stark väns­ter­rö­rel­se väx­te sig stark i Sverige och pro­gg­mu­si­ken snur­ra­de på hans skiv­spe­la­re flyt­ta­de han från Stockholm och bör­ja­de arbe­ta som lära­re på Viskadalens Folkhögskola. Scharping har under­vi­sat i många ämnen men kul­tur­histo­ria är det som lig­ger honom när­mast om hjär­tat. Att som lära­re få möj­lig­het att före­lä­sa om oli­ka kul­tu­rel­la plat­ser i Europa, och sedan besö­ka des­sa till­sam­mans med ele­ver­na har för honom inne­bu­rit otro­ligt fina upp­le­vel­ser. 

Han har all­tid gil­lat att skri­va. Främst har det bli­vit dik­ter under hans resor i Europa. Inspirationen infann sig oftast när han satt på cafe­er eller var på resan­de fot, kanske på ett tåg som tog honom ut på kon­ti­nen­ten. Språkmässigt har han all­tid inspi­re­rats av Stig Claesson och Ernest Hemingway 

”Att resa är att möta livet, ett uttryck som präg­lat mina dik­ter och berät­tel­ser genom åren. Mina möten med män­ni­skor genom livet och resor med min familj och mina ele­ver har inspi­re­rat mig i mitt författarskap.” 

Men det kom att drö­ja ända till 1992 då han för förs­ta gång­en till­sam­mans med sin vän Pelle Jageby pub­li­ce­ra­de en dikt­sam­ling (Europeiska bil­der, Bildningsförlaget) och i år, 2019, kom­mer de ut igen med När tåget läm­nar sta­tio­nen – min­nen, möten, män­ni­skor.

Fram tills idag har Scharping gett ut fem böc­ker med kor­ta reseskild­ring­ar. Och för någ­ra år sedan res­te Bo till Antibes til­sam­mans med sin fru. Den sta­den har kom­mit att bli en lisa för sjä­len och sedan dess har de rest dit var­je år. De bor all­tid på sam­ma hotell, ett hus som en gång i tiden ägdes av 30-talets sto­ra film­stjär­na Lilian Harvey. I Scharpings senas­te bok berät­tar han om oli­ka för­fat­ta­re som varit verk­sam­ma på Franska rivieran. 

BO SCHARPING FRI PRESS FÖRLAG

BILD: omslag till Bo Scharpings 'Längtan till solen'BILD: omslag till Bo Scharpings och Pelle Jagebys 'Tåget lämnar stationen'BILD: Omslaget till 'Att växa upp på 50-talet' – några minnesbilder av Bo Scharping, med Miles Davis spelande trumpet på botten av ett grönt, ett gult och ett rött fält

Dag Persson

jr Redaktör • Fri Press förlag

2 svar på ”Bo Scharping

Kommentarer är stängda.

Fri Press webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.   Läs om våra cookies och vår integritetspolicy!