Robert Jonsson har hunnit bli 45. Han arbetar som undersköterska på ett sjukhem och när han inte skriver springer han gärna, ofta på stigar runt Örnsköldsvik. Ibland också som deltagare i större lopp. Han springer ”för orden”, menar han. Att uppnå bättre resultat är viktigt och han äger en stark vilja att ”gå ända in i mål med projekten” han företar sig. Diktsamlingen Bruksbilder är ett sådant.
Jonsson läser kurser i kreativt skrivande och 2015 kom diktsamlingen Mittemellan (BoD). Han har också medverkat i ett dussintal antologier, nu senast i Föreningen Arbetarskrivares elfte antologi Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar (Föreningen Arbetarskrivare 2018, red. Henrik Johansson & Anna Jörgensdotter); fyrtiofyra författare vässade pennorna i ”kampen mot pressade arbetsvillkor och försämrade arbetsmiljöer”.
För närvarande skriver Jonsson på en en roman om förnedring, kärlek och spel. Den handlar om att växa upp, bli gammal, ratad och sjuk, och om att få saker på plats. Den går under arbetsnamnet Defrag och genremässigt vill Jonsson vilja säga att det är förnedrings-feelgood.
ROBERT JONSSON PÅ FRI PRESS FÖRLAG
