Marias Mirakulösa Döttrar
– del 1 också som e‑bok

Syst­rar­na och Sten­hug­ga­ren är de två förs­ta delar­na i Örjan Ols­sons tri­lo­gi om ”Mari­as Mira­ku­lö­sa Dött­rar”. Hand­ling­en utspe­lar sig i 1600- och 1700-talets Skå­ne. I en by får för­äld­rar­na svårt att att gif­ta bort sin dot­ter Hes­ter vil­ken snart utmär­ker sig som självsväl­tan­de “mira­kel”. Sam­ti­digt miss­tänks en okänd kvin­na för mord. Hon tycks ha under­li­ga kopp­ling­ar till Hester.

Första delen som E‑bok!

Omslaget till 'Systrarna', den första delen av 'Marias Mirakulösa Döttrar' av Örjan Olsson nu som e-bok

PRIS: 79:-

KÖP BOKEN FRÅN FÖRLAGET ♥

(Laddas hem som EPUB.)

 

I den förs­ta delen häng­er mörk­ret tungt men dött­rar­nas okuv­li­ga vil­ja lyser ige­nom i den­na ”crosso­ver” mel­lan histo­risk fan­ta­sy och rea­lism. I den and­ra delen vän­der vi till­ba­ka till systar­nas barn­dom. Det är då sent 1600-tal och den nysvens­ka pro­vin­sen Skå­ne sat­sas det på fram­ti­den. Den som kan rof­far åt sig, medan sva­ga och utsat­ta blir än fat­ti­ga­re. Svå­rast är att kla­ra sig som ensam­stå­en­de kvin­na. Hes­ters mor Maria gör allt för att slip­pa gif­ta om sig efter sin make sten­hug­ga­rens död. Och när nöden blir allt för stor anmä­ler hon sig till präs­ten som ”ledig änka”. Det omhän­der­tag­na bar­net Jon­na skic­kas till hos­pi­ta­let för van­fö­ra. Någ­ra år sena­re får Hes­ter sta­tus som självsväl­tan­de ”mira­kel”.

 

eller

HITTA DEM  BOKUS

HITTA DEM ADLIBRIS

Historien bakom
Marias Mirakulösa Döttrar

Ester Jöns­dot­ter föd­des 1682. Hon blev något av en rik­skän­dis i bör­jan av 1700-talet, då hon väg­ra­de gif­ta sig, eller full­gö­ra sina ”plik­ter” som kvin­na. Hon inled­de i stäl­let en flerå­rig fas­ta och blev ett så kal­lat mira­kel. Det finns beskri­vet hur hon föll ihop när kyr­ko­her­den Johan Johans­son pra­ta­de om äkten­ska­pets ”helgd”. Själv­klart var gif­te­mål och ord­na­de för­hål­lan­den livsvik­tigt för hur sam­häl­let här på den tiden var orga­ni­se­rat. Det­ta är ju ett för­hål­lan­de som, glo­balt sett, för­mod­li­gen ännu dominerar.

Byn Nor­ra Åby, där Ester föd­des och där ock­så Örjan Ols­son bod­de när han påbör­ja­de pro­jek­tet med Mari­as Mira­ku­lö­sa Dött­rar, och är belä­gen någ­ra kilo­me­ter norr om skåns­ka syd­kus­ten. Det var här som 1700-talspi­gan, som Örjan säger, ”intog honom en för­mid­dag då han satt i köket”.

   – Jag var tjänst­le­dig för stu­di­er, satt och strö­läs­te en bok om väder­kvar­nar, sam­ti­digt som jag bör­jat fun­de­ra över den­na histo­ris­ka kvin­na som jag då nyli­gen läst om.

Kvin­nors val­möj­lig­he­ter idag kan såklart dis­ku­te­ras, menar Örjan Ols­son. Men på 1700-talet för­vän­ta­des det nog för det mesta att en kvin­na skul­le gif­ta sig och föda barn.

   – Det fanns san­no­likt få eller näs­tan inga alter­na­tiv, utö­ver sta­tu­sen som siers­ka eller mira­kel. I värs­ta fall häxa. 

 

Läs om Örjan Olsson här »