Michael Economou

Michael Economou (1956) är för­fat­ta­re, poet, kul­tur­skri­bent och över­sät­ta­re. Att han är sär­skilt intres­se­rad av histo­ria, natur, geo­gra­fi och konst kan ock­så synas i hans egen lyrik.

Sedan debu­ten, Tolv måna­ders dik­ter (1988), har han utkom­mit med dus­sin­ta­let egna tit­lar. Tillsammans med för­fat­ta­ren, dra­ma­ti­kern och över­sät­ta­ren Vasilis Papageorgiou har Economou under tju­go år över­satt och tol­kat flera verk av bland and­ra Odysseus Elytis och Kenneth Koch samt sam­man­ställt en anto­lo­gi med sam­ti­da gre­kisk lyrik, Med fing­ret vid­rör du orden – En anto­lo­gi sam­ti­da gre­kisk lyrik (Trolltrumma 2019).

Michael Economou skri­ver essä­er för bland and­ra Horisont, Ad Lucem, Tidningen Kulturen och Populär Poesi. Kulturgeografin har gri­pit honom och idag (2020) arbe­tar han uti­från sina erfa­ren­he­ter från de åter­kom­man­de resor han gör till Montségur i söd­ra Frankrike. (Se arti­keln på tid­skrif­ten Horisonts webb­plats; länk ovan.)

Här på Fri Press kom hans dikt­sam­ling Coyoten & annat som räk­nas ut 2020. Med 92 haiku­dik­ter delar han med sig av sina iakt­ta­gel­ser i natu­ren och konsten.

Sommaren 2021 blev hans bio­gra­fi och kata­log över ett konst­närs­liv aktu­ell med Gerhard Karlmark – ett konst­närs­liv som togs fram till en min­nesut­ställ­ning på Dalby bib­li­o­tek sen­som­ma­ren 2021. Den är rikt illu­stre­rad med mål­ning­ar, foto­gra­fi­er, skis­ser, teck­ning­ar och lito­gra­fi­er samt till­ba­kablic­kar på den skåns­ka kul­tursce­nen under 1900-talet.

Nu, hös­ten 2021, hit­tar vi ock­så hans dikt­sam­ling Vid öde­kyr­kan i Svensköps soc­ken. Den inleds med en essä där han beskri­ver en vil­se vand­ring genom sko­gen. Efter att ha gått i fun­de­ring­ar kring vårt främ­man­de för­hål­lan­de till döden och de som läm­nat oss, fin­ner han efter ett tag tröst i natu­ren. Tankarna går ock­så till äld­re tiders tän­ka­re och så fin­ner han rui­nen av en gam­mal kyr­ka. I par­vi­sa dik­ter fång­ar han iakt­ta­gel­ser­na och för ett sam­tal med de döda för­äld­rar­na. Som en hyll­ning till livet, i tack­sam­het över att i alla avse­en­den ock­så få bära för­fä­der­nas erfarenheter.

Michael Economou på Facebook »