Barbro Nilsson

Det är ald­rig för sent att för­verk­li­ga sina för­fat­tar­dröm­mar. Poeten Barbro Nilsson fort­sät­ter att över­ras­ka publi­ken med sin suve­rä­na haiku.

Poesi har all­tid varit en vik­tig del av Barbro Nilssons liv. Hon är född 1929 i Torps soc­ken i Ljungans älv­dal i Medelpad, drygt en mil från Sveriges geo­lo­gis­ka mitt­punkt. Lyriken har följt hen­ne sedan tonåren.

Haiku har varit Nilssons spe­ci­a­li­tet sedan 80-talet och 2001 vann hon Haikusällskapets förs­ta täv­ling. Sedan dess har hon givit ut två dikt­sam­ling­ar, Typ haiku 2010 och Himlen är rutig 2018 (båda på Instant Books). Nu släp­per hon sin tred­je bok, Haiku-time, på Fri Press förlag.

Omslaget till Haiku-time illu­stre­rar norr­länds­ka björ­kar. Poeten har genom släkt­forsk­ning kun­nat kon­sta­te­ra att hen­nes anfa­der, Martinus Laurentius, var kyr­ko­her­de i Torps soc­ken på 1500-talet. Genom sena­re gif­ter­mål med ätten Huss har Nilsson en gedi­gen norr­länsk bak­grund, något som lig­ger till grund för många av hen­nes betraktelser:

I det­ta landskap
grö­na löv i oktober
annorlun­da Lund

Nilsson utbil­da­de sig till soci­o­nom 1957 och har levt ett långt liv där hon har balan­se­rat familj och yrkes­liv. Hon bor i Lund och har de senas­te fyra åren lett en livs­kraf­tig haikugrupp. Följande haiku finns inskri­ven på en glas­vägg i Lunds dom­kyr­ko­fo­rum, något som hon betrak­tar som sin främs­ta merit:

På servicebussen:
Jag är född i Betlehem
sa han som körde

Läs om boken
Haiku-time »