Systrarna och Stenhuggaren är de två första delarna i Örjan Olssons trilogi om ”Marias Mirakulösa Döttrar”. Handlingen utspelar sig i 1600- och 1700-talets Skåne. I en by får föräldrarna svårt att att gifta bort sin dotter Hester vilken snart utmärker sig som självsvältande “mirakel”. Samtidigt misstänks en okänd kvinna för mord. Hon tycks ha underliga kopplingar till Hester.
Första delen som E‑bok!
PRIS: 79:-
KÖP BOKEN FRÅN FÖRLAGET ♥(Laddas hem som EPUB.)
I den första delen hänger mörkret tungt men döttrarnas okuvliga vilja lyser igenom i denna ”crossover” mellan historisk fantasy och realism. I den andra delen vänder vi tillbaka till systarnas barndom. Det är då sent 1600-tal och den nysvenska provinsen Skåne satsas det på framtiden. Den som kan roffar åt sig, medan svaga och utsatta blir än fattigare. Svårast är att klara sig som ensamstående kvinna. Hesters mor Maria gör allt för att slippa gifta om sig efter sin make stenhuggarens död. Och när nöden blir allt för stor anmäler hon sig till prästen som ”ledig änka”. Det omhändertagna barnet Jonna skickas till hospitalet för vanföra. Några år senare får Hester status som självsvältande ”mirakel”.
Pappersböckerna
direkt från förlaget»
eller
Historien bakom
Marias Mirakulösa Döttrar
Ester Jönsdotter föddes 1682. Hon blev något av en rikskändis i början av 1700-talet, då hon vägrade gifta sig, eller fullgöra sina ”plikter” som kvinna. Hon inledde i stället en flerårig fasta och blev ett så kallat mirakel. Det finns beskrivet hur hon föll ihop när kyrkoherden Johan Johansson pratade om äktenskapets ”helgd”. Självklart var giftemål och ordnade förhållanden livsviktigt för hur samhället här på den tiden var organiserat. Detta är ju ett förhållande som, globalt sett, förmodligen ännu dominerar.
Byn Norra Åby, där Ester föddes och där också Örjan Olsson bodde när han påbörjade projektet med Marias Mirakulösa Döttrar, och är belägen några kilometer norr om skånska sydkusten. Det var här som 1700-talspigan, som Örjan säger, ”intog honom en förmiddag då han satt i köket”.
– Jag var tjänstledig för studier, satt och ströläste en bok om väderkvarnar, samtidigt som jag börjat fundera över denna historiska kvinna som jag då nyligen läst om.
Kvinnors valmöjligheter idag kan såklart diskuteras, menar Örjan Olsson. Men på 1700-talet förväntades det nog för det mesta att en kvinna skulle gifta sig och föda barn.
– Det fanns sannolikt få eller nästan inga alternativ, utöver statusen som sierska eller mirakel. I värsta fall häxa.
Läs om Örjan Olsson här »