I detta nummer möter du fem haikudiktare från äldre tider och nio samtida. Den tidigaste är Arakida Moritake (1473–1549), känd för att ha bidragit till utvecklingen av diktformen ”haikai” där dikterna skulle kunna ses som ”vulgära” eller ”jordnära”. Satiren och ordlekarna i dikterna där kan kanske motsvaras av dagens ”senryu”. Yngst är Anna Maris som inte bara skriver utan som också verkar för traditionens bevarande – och samtidigt för dess djärva utveckling.
FP–185 • ISBN: 978–91-88765–59‑8
Varför har den ”traditionella” haikun – som gärna rör sig i naturen och mellan årstidernas växlingar – fått stryka på foten för lusten att i den kortdiktens form kritisera samhälleliga fenomen och mänskliga tillkortakommanden? Tolka gärna frågan som retorisk.
De flesta dikter i Haikumagasinet #3 är inte senryu även om några av illustrationerna i sina tolkningar tenderar att vara det. Här Kerstin Parks dikt i Martin Melins tolkning:
Klicka för förstoring!
Att idag göra satir av världen vi lever är en väg att ”överleva” och förhoppningsvis kan det ironiska få någon att fästa blicken på det som behöver förändras. Men det är också viktigt att i diktens form försöka fånga det som är vackert och det är väl där naturen kommer in.
Klicka för förstoring!
Svårt att välja i skaparglädjen
I detta nummer av Haikumagasinet bidrar några nya illustratörer varav tre är elever vid Cybergymnasiet i Malmö. Tolkningarna varierar, precis som det brukar vara med haiku.
Eleverna i klassen fick i uppdrag av sin lärare, Christina Karlsson, att göra tolkningar av haiku. Eftersom alla illustrationer inte kunde vara med, vill vi gärna visa de övriga bidragen här.
PRIS: 40:-
KÖP BOKEN FRÅN FÖRLAGET ♥eller
