Hoppa till innehåll

Gatuduvan

  • av Dag Persson

Gatuduvan är född och upp­vux­en i Stockholmsförorten Hökarängen. Redan som liten väx­te hans läng­tan och han dröm­de sig bort­om något mer än sko­la, inte bara jobb. Död. Det blev en del kring­flac­kan­de i Norden och tid­vis lev­de han som hemlös. 

Men så blev erfa­ren­he­ter­na blev tex­ter. Det är ”blod, san­ning och tårar, det är en kär­leks­för­kla­ring till mot­stån­det. Det är en kamp mot alla for­mer av för­tryck och för­ned­ring. Befria män­ni­skan från sitt sla­ve­ri”, säger han. Bakgatorna, misä­ren och den ruf­fi­ga skön­he­ten är stän­digt när­va­ran­de på hans vand­ring­ar och i hans dik­ter. Men ock­så mänis­kor, stjär­nor och läng­tan – och kär­lek. Han bor och ver­kar i Stockholm och har all­tid något pro­jekt igång. 

2003 kom hans förs­ta dik­sam­ling Skuggans avtryck i asfal­ten (Författarens bok­ma­skin), 2011 Trottoarernas ande­tag (La Poème Kalashnikov), 2012 Rännstenens laser­blick (La Poème Kalashnikov) och 2013 Truxal (La Poème Kalashnikov). Poesirörelsen ”La Poème Kalashnikov” är idag inte lika sam­man­hål­len men en av parol­ler­na är ialla­fall att ”få fler att läsa poe­si och ploc­ka ner den från kristallkronorna”.

2014 kom Att all­tid bära käl­la­ren och all­tid se stjär­nor­na (Fri Press). Litteraturkritikern Björn Kohlström skrev då på sin blogg Bernur:

”Att leva i käl­la­ren, i mörk­ret, är vad det hand­lar om. Att uthär­da det job­bi­ga, att kom­pen­se­ra sitt usla liv med mind­re usla dröm­mar om en fan­ta­si­ful­la­re till­va­ro. Diktjaget blir en Robin Hood när han för­sö­ker utjäm­na de orätt­vi­sa struk­tu­rer­na i sam­häl­let. Med mak­ten som ett abstrakt mons­ter, en ogrip­bar entitet. […]
    Det är ock­så ett pri­vi­le­gi­um att få vara utan­för, att få vara den som kla­gar: det ger ett för­språng. Det känns ock­så bra att vara där – till en bör­jan (nu talar jag helt hypo­te­tiskt). Men det är out­si­derns öde att upp­täc­ka att plöts­ligt står alla dör­rar öppna.

Sedan dess har Gatuduvan utkom­mit med ett antal dikt­sam­ling­ar; se lis­tan nedan.

Gatuduvan, Hökarängen T 2024, foto: Robelow

Gatuduvan, Hökarängen T 2024, foto: Robelow

Vi ”hör” tyd­ligt på bea­tet i Gatuduvans dik­ter att han har sina röt­ter i Estradpoesin – i Spoken Word och emel­lanåt kan vi höra honom läsa sina poe­si ifrån scen. Det har ock­så bli­vit inspel­ning­ar där hans dik­ter ackom­pan­je­ras av musi­ker som Tomflaskan, Joakim Selin, Bengt O Björklund. Produktionerna görs av obe­re­on­de pro­du­cen­ter som Darkitect, ”Hökarängen SoundSystem”, ”STYX/PTROLEUM” och ”Qvästlafve”. Mycket finns att lyss­na till på Spotify: 



2016 gjor­de han till­sam­mans med musi­kern ”Tomflaskan” CD-ski­van I ett moln av fimp och nagel­bit­na visio­ner (Fri Press) och 2019 gav han ut kaset­ten Källarsymfoni (Styx för­lag). På Youtube hit­tar du någ­ra inspel­ning­ar. På sena­re år har han ock­så utveck­lat sitt måle­ri och ställt ut sina tavlor.

Fler titlar med Gatuduvan

  • Vägrandets gospel
    (Fri Press 2015)
  • Den ske­va pro­me­na­den, med Jessica Johansson
    (Hell Yeah Art 2016)
  • Benzino Boulevard
    (Fri Press 2017)
  • Fattigman
    (La Poème Kalashnikov 2017)
  • Stjärndamm och käl­lar­gång­ar, med Jessica Johansson
    (Hell Yeah Art 2017)
  • Outsideraura
    (Fri Press 2019)
  • Alla slag­fält blö­der i mina ögon – Hispadikter av Gatuduvan, med mål­ning­ar av C. M. Lundberg (Fri Press 2022)
  • Minns du när vi flög längs park­vä­gar­na, med foto av Andreas ”Sobelow” Nielsen
    (Fri Press 2024) 

Några titlar utgivna
av Fri Press hittar du här »


Fler titlar har getts ut under namnet Jens Åberg.