Dagarna är dagsvers
av Emil Ahlbertz

En kan kän­na igen sig i Dagarna är dags­vers. Först stry­ker tan­kar­na runt sådant som utan­för­skap och ensam­het. Men snart und­rar en om det finns något i svens­kan som heter “själv­skap”, som eng­els­kans “soli­tu­de”?

Emil Ahlbertz delar med sig av sådant han upp­levt när han varit själv, tänkt och känt efter. Han har iakt­ta­git omvärl­den – så där lite på nära håll. Och sig själv. Det är skönt att han, lik­som “spa­rar på kru­tet”, för orden stam­par inte fram, såsom de lätt kan göra i många and­ra sam­man­hang.

Mycket av det jag skri­ver häm­tas från det under­med­vet­na men i sam­klang med det var­dag­li­ga, om jag nu kort ska beskri­va mitt skri­van­de”, säger han.

Melankolin lug­nar och en får lust att läsa om. Att få vara lite själv, ledig från allt det där ute som poc­kar på ens upp­märk­sam­het.

 

ur Dagarna är dagsvers

 

Det okla­ra,

det skö­ra

och lyt­ta

i var­da­gens

ögon­blick —

sean­ser;

andar

som talar.

 

 

Mer om Emil Ahlbertz »

 

FP–165 • ISBN: 978–91–88765–22–2

Emil Ahlbertz

Emil Ahlbertz (1974) är bosatt i Malmö och arbe­tar som arki­va­rie. Han debu­te­ra­de som poet 2015 med Kosmiska rum (Vulkan 2015) och har sedan utkom­mit med Balustrad (Vulkan 2015) och Kall hori­sont (Författares bok­ma­skin 2016). Han med­ver­kar ock­så med sina dik­ter i oli­ka tid­skrif­ter vid oli­ka upp­läs­ning­ar. Dagarna är dags­vers är hans fjär­de dikt­sam­ling.

Ahlbertz dik­ter är kor­ta och kon­cen­tre­ra­de, orim­ma­de och föl­jer ing­en meter. De inne­hål­ler, menar han, iakt­ta­gel­ser, tan­kar och dröm­mar. Ibland finns där någon som han till­ta­lar men ofta ver­kar det vara ett inre sam­tal.

Det finns en käns­la av ensam­het i dik­ter­na. Det märks hur han på ett medi­ta­tivt sätt, i avstån­det, ser det han ser. När allt det där ute, alla män­ni­skor­na och bru­set, stängts av för en stund, lyc­kas han “sät­ta ord på” de exi­sten­ti­el­la frå­gor­na. Det går i sto­ra styc­ken att iden­ti­fi­e­ra sig och det ger en något att tän­ka på.

Läs om boken Dagarna är dagsvers »