Pia Runesson

Pia Runesson, numera pensionerad lärare i bland annat ämnet svenska, har alltid älskat det skrivna ordet och dess förmåga att beröra och även dess makt att förändra. Henns favoritställe att vistas på har alltid varit något bibliotek, där utbudet varit stort och varierande.

”Som lärare arbetade jag ofta med skönlitteratur”, berättar hon. ”Vi analyserade, dramatiserade och diskuterade handling och persongalleri. Och högläsning var ett naturligt inslag. Detta visade sig i elevernas egna skrivarbeten, att de utvecklat fantasi och föreställningsförmåga.”

Runessons bok Myrguldet tillkom då hon i en skolklass hade samtal om olika genrer. ”Eleverna fick lära sig olika ’recept’ som finns för att skriva exempelvis noveller, sagor, argumenterande texter och annat. Ingredienserna för en saga är exempelvis: en okänd tid och plats, kronologisk ordning, ett uppdrag som ska lösas och belönas, resor, magiska tal som sju och tre. Överdrifter och påhittade miljöer fick gärna vara med. Och såklart ett lyckligt slut.”

”Ordet saga betyder egentligen bara någonting som sägs. Det vanligaste förr var väl att berätta en saga muntligt?”

De böcker som oftast ligger på Runessons sängbord nu för tiden är thrillers, självbiografier, poesi samt faktabaserad litteratur.

Runessons skrivande har varit på sparlåga ett tag. ”Jag skriver mest dikter och verser om dagen som är”, säger hon. ”Men ny barnbok är planerad. Det är en godnattsaga som heter Drömtåget. Jag har berättat den åtskilliga gånger för mina barnbarn då de var små.”