Molnets kant mot himlen
– av Katarina J Arvidsson

Detta är hen­nes debut som poet. Redan titeln anger något som är svårt att fånga in och defi­ni­e­ra. Hennes dik­ter efter­läm­nar ock­så frå­gor – och för­mod­li­gen är det just med den blic­ken som dik­ter­na tagit form. 

I fyr­tio­fy­ra kor­ta dik­ter söker hon orden där ”fåg­lar­na ritar streck”. Vi kan kän­na igen still­he­ten i en som­mar­dag på rygg, där tan­kar­na får föl­ja molnen.

FP–259 • ISBN: 9789189762237

Vi rör oss mel­lan kras­sa iakt­ta­gel­ser, läng­tan, tvi­vel, för­und­ran – och hopp. Ibland refe­re­rar ock­så dik­tja­get till ett ”du”.

Fåglarna är blin­kan­de prickar
Himlen öpp­nar sig i guld 

[…]

Jag ser inga dik­ter längre
Träden är bara träd, solen ljus 

[…]

Jag vis­kar ditt namn
Himlen är ljus