Från tiderna och rummet
av Peter Svensson

Haikun är en kort­fat­tad dikt­form. Med ett litet antal ord anty­der den det sam­man­hang som utgör ögon­blic­ket. Dik­ta­rens nu kaps­las in i de fåta­li­ga orden och kan, ibland, öpp­na sig hos läsa­ren. Som en häls­ning från tider­na och rummet.

Svens­son skild­rar års­ti­der­nas väx­ling­ar i ett Sve­ri­ge som vi kän­ner igen. Ibland kryd­das inne­hål­let av influ­en­ser från öst såsom bam­bu och Yun­nan-te, men mest är det detal­jer­na av lön­nä­sor, frost, cyklis­ter och neon­ljus som får ett nytt skim­mer i hans skick­ligt utför­da tre­ra­ding­ar. Inte säl­lan med en stil­la humor och ironi. 

fort upp­för trappan

orto­ce­ra­ti­ter­na

vilar i marmorn

Var­da­gen tillå­ter oss säl­lan att skän­ka upp­märk­sam­het åt exem­pel­vis de ble­ka fos­si­ler­na i trapp­hu­set som vitt­nar om ett stör­re sam­man­hang i tid och rum.

Omslaget till 'Från tiderna och rummet' av Peter Svensson, med teckning av en trilobit

FP–190 • ISBN: 978–91-88765–47‑5

 

Med Svens­sons haiku öpp­nas vyer­na. I de mest tri­vi­a­la stun­der av dyg­net, i pen­del­tra­fi­ken eller tvätt­hal­len, gör han oss påmin­da om vårt varan­de i ögonblicket.

 

Läs mer om Peter Svensson här »

i gry­nings­lju­set

Essing­e­le­dens bilar

på sov­rums­väg­gen

 

PRIS: 140:-

KÖP BOKEN FRÅN FÖRLAGET ♥

Fri frakt inom Sve­ri­ge • Köp 3 = 20% rabatt

 

Peter Svensson


Porträtt av Peter Svensson, foto: Michel Larsson

Peter Svens­son är född 1967 i Stock­holm där han idag är bosatt med fru och barn. Att skri­va och att läsa and­ras ord har all­tid fasci­ne­rat poeten. 

Som med­lem i Svens­ka hai­kusäll­ska­pet finns Svens­son repre­sen­te­rad med dik­ter i säll­ska­pets tid­skrift samt i anto­lo­gin En fjä­ril lyf­ter från sin skug­ga. Debut­bo­ken Från tider­na och rum­met är bevis på hur hans skri­vargläd­je över­gått i ett skick­ligt hant­verk; med få sta­vel­ser får hans ord stor verkan. 

Svens­son tog exa­men i teo­lo­gi och är präst­vigd i Svens­ka kyr­kan. Efter nära 20 år i för­sam­lings­tjänst, varav sju år ock­så som fäng­el­se­präst, arbe­tar han idag med geo­de­tisk mät­ning och kar­te­ring. Han beskri­ver sig själv som en till­ba­kadra­gen men soci­al person.

”Skri­van­det är för mig när­mast en inre nöd­vän­dig­het, men sam­ti­digt söker det sig en form och ett uttryck som i någon mening strä­var utåt eller överbryggande.”

Skri­vargläd­jen i sig är ett skäl till att Svens­son fort­sät­ter att skri­va, lik­som käns­lan av att det är vik­tigt att säga något rik­tigt om det liv som vi män­ni­skor kanske inte helt för­står men sam­ti­digt är helt hän­vi­sa­de till. För­fat­ta­ren är läsa­re av and­ras ord och där­med rörd om det eget skriv­na bidrar till and­ras glädje.