Kerstin Park

Kerstin Park (1946) är upp­vux­en i Sand­vi­ken. Hon har bott i Skå­ne i oli­ka peri­o­der och en läng­re tid även på lands­byg­den utan­för Väx­jö. Nu bor hon sedan flera år i Skå­ne. Vid sidan om arbe­tet som logo­ped har hon all­tid skri­vit. “Jag har haft bloc­ket och pen­nan som en föl­je­sla­ga­re genom livet”, säger hon. Och läsan­det pågår stän­digt, som en abso­lut nöd­vän­dig del av till­va­ron.

Efter tret­tio år i yrkes­li­vet kom fun­de­ring­ar­na om nya möj­lig­he­ter i till­va­ron. “Ovän­tat nog sam­man­föll allt det­ta med stor­men Gud­runs härj­ning­ar i Små­land i janu­a­ri år 2005.” Hon och maken var ström­lö­sa i åtskil­li­ga vec­kors tid och fick inrät­ta sig för att kla­ra var­da­gen och fri­ti­den på nya sätt. I foto­gen­lam­por­nas sken leta­des gam­la tex­ter fram – och nya kom till. Så var skri­van­det igång och två illu­stre­ra­de fack­böc­ker kom ut inom lop­pet av någ­ra år.

Skri­van­det utveck­la­des mer åt det skön­lit­te­rä­ra, med både lyrik och essä­istik. Flytt­las­set gick åter­i­gen mot Skå­ne, en stor flytt i makar­nas liv, med utrens­ning­ar av både det ena och det and­ra. Även tex­ter­na fick sig en duv­ning; sor­te­ra, slänga eller behål­la var led­or­den.

Så kom hon i kon­takt med Svens­ka Hai­kusäll­ska­pet och oli­ka lit­te­rä­ra sam­man­hang och eve­ne­mang. Natur och fri­lufts­liv bety­der myc­ket för hen­ne och i kom­bi­na­tion med myc­ket utbyte av haikuvän­ner blev haiku en lyrik­form hon har utveck­lat sedan dess. Hon skri­ver ock­så gär­na på eng­els­ka för att prö­va en annan röst, utfors­ka uttryc­ket och kny­ta inter­na­tio­nel­la kon­tak­ter.

Park har med sina haiku bidra­git i Svens­ka Hai­kusäll­ska­pets tid­skrift “Blå­eld”, dito i anto­lo­gin Genom löv­ver­ket (2017). Inter­na­tio­nellt har hon bidra­git med dik­ter i tid­skrif­ter som Frog­pond och hed­ge­row: a jour­nal of small poems. 2018 till­de­la­des hon tred­je­pris i “H. Gene Murt­ha Memo­ri­al Senryu Con­test”.

Böc­ker: Fikon – en histo­risk växt att odla och nju­ta av (Artéa För­lag 2007) och Rosor – en rosod­la­res betrak­tel­ser (Bal­kong För­lag 2011) vil­ken nomi­ne­ra­des till Årets träd­gårds­bok 2011. Nu, 2020, kom­mer Park allt­så ut med en egen hai­ku­sam­ling hos Fri Press: Längs vägen — värl­den, 72 haiku.

Mer om Längs vägen – världen,
72 Haiku
»