2018 — FEMTIO ÅR SEDAN 1968
1968 var ett mycket händelserikt år, händelser som kom att sätta sina spår långt långt efteråt.
Året inleds med den vietnamesiska Tet-offensiven som pressar tillbaka USAs trupper och över hela världen kommer året att präglas av demonstrationer mot USAs krigföring i Vietnam.
Pragvåren och senare Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien, morden på Robert Kennedy och Martin Luther King, student-demonstrationer i Berlin, maj-upproret i Paris, demonstrationer och protester i Mexico City, Brasilien, Chicago & San Francisco, och, Kårhusockupationen i Stockholm och Vietnamdemonstrationer i Göteborg.
En ungdomsrevolt
För femtio år sedan kom världen i gungning av studenters och andra ungdomars protester över hela världen. Protesterna riktade sig mot det rådande samhället. I Berlin bland annat mot Tysklands nazistiska förflutna som man inte gjort upp med. I Stockholm och Paris handlade det också om reformer av utbildningssystemet, men det som var gemensamt världen över var protesterna mot USAs krigföring i Vietnam.
Efter att ha deltagit i de våldsamma Vietnamprotesterna på Grosvenor Square i London i mars skriver Mick Jagger Street Fighting Man, John Lennon spelar in Revolution och Eric Burdon gör Sky Pilot bara för att nämna några exempel.
Själv deltog jag i Vietnamdemonstrationerna i Göteborg, jag var varken i Berlin eller i Paris. Till Paris kom jag i efterdyningarna av maj – 68 året därpå, för övrigt samma år som detta förlags första utgåva såg dagens ljus. Då var universitetsområdet och studentkvarteren som belägrade av en främmande armé. Tungt beväpnad polis fanns överallt. Bussar med taggtrådsklädda fönster stod beredda att föra bort ungdomar som kravallpolisen ”trålade” ihop om de samlades. En kväll fick jag fly under bron Pont Neuf för att inte bli bortförd tillsammans med alla ungdomar som samlats i den lilla parken.
Hårdare tag ifrån makten
Efter 1968 brutaliserades och militariserades polisen på många håll för att hänsynslöst kunna slå ner vänsterungdomarnas protester. Även i min hemstad Göteborg blev polisens metoder brutalare. Några år senare, den 14 maj 1971, låg många demonstranter skadade och medvetslösa på Götaplatsen efter polisens kavallerichock mot dem som demonstrerade mot Rockefeller och Världsbanken, händelsen försvann i media för samma dag exploderade fartyget Poona och åtta varvsarbetare dog.
Mord och attentat
En av förgrundsgestalterna i Berlin var Rudi Dutschke. Han hade redan den 11:e april 1968, en vecka efter mordet på Martin Luther King, blivit allvarligt skottskadad i ett attentat i Berlin. Han sköts med tre skott i huvudet av en högerextremist som uppenbarligen uppviglats av Springerpressens hatpropaganda mot Dutschke. Under de våldsamma demonstrationer som följde på mordförsöket brände demonstranterna Springerpressens tidningsbilar.
Redan ett år tidigare, den 2:a juni 1967, hade polisen polisen skjutit ihjäl studenten Benno Ohnesorg under en demonstration mot shahen av Iran som då besökte Berlin.
Radikalisering
Bägge dessa händelser ledde till en radikalisering av protesterna och till bildandet av stadsgerillagruppen 2:a junirörelsen och de alltmer skärpta motsättningarna leder även till Röda Arméfraktionens (RAF) aktioner. 2:a junirörelsen tog sitt namn efter den dag då Benno Ohnesorg sköts till döds av den tyska polisen. De tog namnet, skriver Michael ”Bommi” Baumann i sin bok Wie alles anfing, för att då måste media vid varje nyhetssändning berätta om Ohnesorgs död och därmed visa att det var polisen som började skjuta först. Stadsgerillagrupperna och statsmakten kommer under de följande åren att utgöra två sidor av samma mynt.
Polisen militariseras och förtrycket hårdnar. Den ena sidans våld legitimerar den andra sidans aktioner i ett ömsesidigt beroende. När förlaget Trikont i München publicerat Baumanns bok Wie alles anfing så åsidosattes tryckfrihet och rättstatens principer. Förlaget stormades och allt som inte var väggfast fördes bort. Ett annat förlag samt en bostad i samma hus stormades utan tillstånd och oskyldiga människors fri och rättigheter kränktes. Bokens upplaga beslagtogs.
Rudi Dutschke föddes under 2:a världskriget 1940, han växte upp i Östtyskland men kom att studera i Västberlin.
Nej till våld
Han blev en av de mest namnkunniga ledarna inom den radikala studentrörelsen och han framträdde under den internationella Vietnamkonferensen i Berlin i februari 1968.
Rudi Dutschke föddes under 2:a världskriget 1940, han växte upp i Östtyskland men kom att studera i Västberlin. Han blev en av de mest namnkunniga ledarna inom den radikala studentrörelsen och han framträdde under den internationella Vietnamkonferensen i Berlin i februari 1968.
När man läser om Dutschke i Wikipedia så anges det att mordförsöket på honom fick stor betydelse för bildandet av Röda Armé Fraktionen 1970. Det är sant men Dutschke tog avstånd från våld som en metod att omvandla samhället. Han förespråkade att de radikala ungdomarna skulle göra en marsch genom institutionerna och förändra samhället inifrån. Titeln på den bok som Fri Press gav ut tillsammans med Symposion 1983 ( Se FP-28 i titellistan ) är Min långa marsch – tal artiklar och intervjuer om det härskande falska och om fredens radikalitet.
Under det sena 1970-talet var Rudi Dutschke en av initiativtagarna till den gröna rörelsens framväxt. Han avlider på julaftonen 1979 som en följd av de skottskador han fick 1968.
Fortsättning följer. Eller hur?
Bo Ranman 2018