Ekologi av Ernesto Cardenal

I september vid San Ubaldo såg man fler coyotes.

Strax efter triumfen fler ödlor

i floderna där borta vid San Ubaldo.

Fler kaniner och bergskatter på landsvägarna.

Antalet fåglar har tredubblats säger dom,

särskilt beckasiner.

De högljudda beckasinerna kommer ner och simmar

där de ser vattnet glittra.

Somocisterna förstörde även sjöar, floder och berg.

De ändrade flodernas lopp för sina rancher.

Ochomogo torkade ut förra sommaren.

Sinecapa uttorkad efter de stora landägarnas härjningar.

Matagalpas Rio Grande torkade ut under kriget

borta vid Sebacoslätten.

De dämde upp Ochomogo på två ställen

och kapitalistiskt kemiskt avfall spilldes i Ochomogo och fick fiskarna

att simma som fyllon.

Boacofloden med svarta vatten.

Moyuálagunen uttorkad. En somocistöverste

stal marken från bönderna

och byggde en damm.

Moyuálagunen som i sekler gjort trakten vacker.

(men småfisken kommer att återvända)

De ödelade och förtryckte.

Få leguaner i solen, ett fåtal bältor.

Den gröna karibiska sköldpaddan såldes av Somoza. Sköldpaddsägg och leguaner exporterades i lastbilslass.

Den karibiska sköldpaddan förintad.

Sågfisken i Gran Lago är borta tack vare José Somoza.

Jaguaren i djungeln – utrotningshotad,

dess mjuka päls i regnskogens färg

och puman, tapiren i bergen

(precis som bönderna i bergen)

och den stackars Chiquitofloden! Dess förnedring

som hela landets. Somocismen speglades i dess vatten.

Chiquitofloden vid Léon matad av framvällande kloaker av avfallet från tvålfabrikerna och garverierna,

vitt vatten från tvålfabrikerna,

rött från garverierna;

plastbitar på stränderna, pottor, rostigt järn. Det är vad somocismen lämnade åt oss.

(Vi måste se vackert och klart igen

sjungande mot havet.)

Och i Managuasjön rinner allt det svarta vattnet

och Managuas kemiska avfall.

Borta vid Solentiname, på La Zanataön en stor vit stinkande hög

av sågfiskskelett.

Men nu kan sågfisken andas

tillsammans med sötvattenshajen.

Tisma är åter fylld av kungshägrar

reflekterade i dess speglar.

Där finns många starar, beckasiner, gäss, bläsänder.

Även floran har dragit nytta.

Bältorna är mycket nöjda med den här regeringen.

Vi skall återerövra skogarna, floderna och lagunerna.

Vi skall avgifta Managuasjön.

Inte bara människorna längtade efter befrielsen.

Hela ekologin kved efter den.

Revolutionen är också för sjöar, floder, träd och djur.

Dikten Ekologi har tolkats från spanskan av Bo Ranman.

Första upplagan: FP-48 1993

Dikten publicerades först i tidningen Internationalen 8/89.

Ernesto Cardenal foto: Jorge Mejía Peralta licenserad under CC BY 2.0

Ernesto Cardenal (1925-2020) var präst, poet och kulturminister i Nicaraguas regering efter den sandinistiska revolutionen 1979 och fram till 1987. Han nominerades till Nobelpriset i litteratur 2005 och han grundade konstnärskollektivet på Solentinameöarna i Nicaraguasjön. Han är en känd förespråkare för den kristna befrielseteologin och på grund av detta skymfades han av påven Johannes Paulus II när denne besökte Nicaragua 1983.

Några av Ernesto Cardenals verk:

• ”Hora 0” 1960
• “Epigramas” 1961
• ”Oración Por Marilyn Monroe y otras poemas” 1965
• ”Salmos” 1967
• ”Homenaje a los indios americanos” 1969
• ”Canto nacional” 1973
• ”El Evangelio en Solentiname” 1975
• ”Cántico cósmico” 1989
• ”Telescopio en la noche obscura” 1993
• ”Vida perdida” 1997