Helena Heyman


I Hele­na Hey­mans nyut­kom­na natur­ly­rik­bok ”Avläg­sen kol­trast” föl­jer vi natu­rens års­tids­väx­ling­ar i berät­tan­de ögon­blicks­bil­der. Där anar vi kor­par­nas sam­tal i dim­man om hös­ten, betrak­tar harens fly­en­de spår­söm i snön, ser tidig lärk­flock över bar­tö­at bet­fält och får besök av en flad­der­mus genom nat­tens sommarfönster.

Hon väx­te upp i Väs­ter­göt­land vid Vät­terns strand och sena­re vid hav och tall­sko­gar i Fal­ken­berg. Från ett sårigt hem blev natu­ren hen­nes till­flykt. Där iakt­tog hon nyfi­ket natu­rens stän­di­ga för­änd­ring och lär­de sig tidigt fåg­lar­nas utse­en­de och sång. I natu­ren fann hon trygg­het och spänning.

Hey­man har varit verk­sam som sjuk­gym­nast. Hon har ock­så stu­de­rat bio­lo­gi och även lyrik och lit­te­rärt ska­pan­de vid Lunds uni­ver­si­tet. Hon har även hög­sko­le­ut­bild­ning i ”Munt­ligt berät­tan­de i teo­ri och prak­tik” och fram­trä­der som berättare. 

Nu är hon sedan många år skå­ning och hen­nes dik­ter är inspi­re­ra­de av poe­sin i den skåns­ka natu­rens mång­fald och artrikedom.

Porträtt av Helena Heyman, foto: Dag Persson

Hen­nes poe­tis­ka betrak­tel­ser från natu­ren finns pub­li­ce­ra­de i natur­tid­skrif­ter och böc­ker. 2007 utkom hen­nes förs­ta egna natur­ly­rik­bok Näk­ter­ga­len över­tar nat­ten.

Hele­na Hey­man bör­jar all­tid dagen med att läsa en dikt av Tomas Tran­strö­mer. Tar sedan kika­ren i hand och låter sig inspi­re­ras av natu­rens stän­di­ga för­änd­ring och fåg­lar­nas spän­nan­de liv. 

One comment

Comments are closed.