li-ten hai-ku-täv-ling • 2020
– Och vinnaren är…

Tack, ni som skic­ka­de in era bidrag till Fri Press lil­la haik­utäv­ling 2020. Vi tre redak­tions­med­lem­mar tog först enskilt ställ­ning för att sedan enas om en vin­nan­de dikt:

Körs­bärs­blom

i de övers­ta gre­nar­na

grå­spar­var

Bidra­get var inskic­kat av Anna Wiik. Stort Grat­tis till dig! Vi har skic­kat dig ett bok­pa­ket – med haiku, såklart! Redak­tio­nens moti­va­tion:

  • Det är en haiku, inte en sen­ruyu, ett tyd­ligt kigo-ord som även det har en färg, som man mås­te tän­ka själv och en färg­kon­trast på slu­tet.
  • Körs­bärs­blom är ett klas­siskt ele­ment ur haikuns hem­land Japan och en världs­lig sym­bol för våren. I den­na dikt är kon­tras­ten någ­ra grå­spar­var som över­ras­kar och pla­ce­rar dik­ten i en svensk kon­text.
  • Års­tids­mar­kö­ren är så över­väl­di­gan­de att vi kan behö­va bli påmin­da om det lil­la som finns där även efter blom­men. De med ned­satt syn kan för­nim­ma fåg­lar­na.
Line

Vi vill ock­så ge ett hedersom­näm­nan­de till föl­jan­de dik­ter:

sön­dags­mor­gon

en ensam hare

på fri­id­rotts­a­re­nan

av Birk Andersson

Den­na dikt kan läsas som en kon­trast mel­lan natur och det mänsk­li­ga. Haren, som är känd för sin snabb­het, intar fri­id­rotts­a­re­nan när män­ni­skan sti­ger undan. Dik­ten är sär­skilt spän­nan­de att läsa i kon­tex­ten av Coro­na-tider när vi blir påmin­da om att män­ni­skan inte all­tid är her­ren på täp­pan.

Line

Bakom ste­nen

en klunga skogs­frä­ken

Tittut!

av Johan Land­gren

Göm­mer de sig eller har jag bara inte upp­täckt dem innan? Är de bly­ga? Räd­da? Lek­lyst­na? Säger jag tittut eller är det de som gör sig till­kän­na? Fler­bott­nad sam­tids­mar­kör som ock­så över­le­ver pan­de­min. ps. Den som inte vet vad frä­ken är bör ta reda på det.

Line

citron­fjä­ril

vac­ker färg

ung på nytt

av Agne­ta Lind­mark

Det är en haiku, inte en sen­ruyu, ett tyd­ligt kigo-ord som för­stärks med en färg. En twist på slu­tet som även fun­ge­rar som kigo och som lyf­ter dik­ten och läsa­ren.

Line

mun­ter mor­gon­kör

blan­das med grön svart blues

kan­cel­le­rad vår

av Christi­na Karls­son

Dik­ten sät­ter fing­ret på den uni­ka tid vi lever i just nu. Fåg­lar­na sjung­er in våren mun­tert som van­ligt men gläd­jen skug­gas av en “svart blues”, en pan­de­mi, som kan­cel­le­rar våren. För­vänt­ning­ar­na blan­das med besvi­kel­sen och poe­tens tan­kar blir ett världs­ligt tids­do­ku­ment.

Line

öppet fält

lju­det när vild­gäs­sen

åter­vän­der

av Anna Maris

Det är en haiku, inte en sen­ruyu, ett kigo-ord i åter­vän­dan­det. Det öpp­na fäl­tet ska­par rum för våra övri­ga sin­nen. Lju­det av gäs­sen får läsa­ren tän­ka själv och ger dik­ten en extra bot­ten. Med inle­vel­se ska­par den rum för en kitt­lan­de ASMR.

Line

För den som är intresserad av mer Haiku har vi några fina böcker att erbjuda

BILD: Omslagen till några haikuböcker från Fri Press Förlag