Henry Hudson av Stefan Thorpenberg

Det här är berät­tel­sen om en modern fors­ka­res miss­lyc­ka­de upp­täckts­färd. Men det hand­lar ock­så om forsk­ning­ens omvand­ling, inte minst de pro­blem som en för­änd­rad forsk­nings­e­tik för med sig. Vad hän­der när fors­ka­re blir bero­en­de av oli­ka finan­siä­rer?

Forskningen vid våra uni­ver­si­tet och hög­sko­lor har för­änd­rats under de senas­te decen­ni­er­na. Om fors­ka­re förr ansågs vara teo­re­ti­ker höj­da över verk­lig­he­ten, så för­vän­tas de idag leve­re­ra resul­tat som kan ge före­tags­vins­ter och kanske gär­na något som kan vara nyt­tigt för indi­vi­dens häl­sa och väl­be­fin­nan­de. Men vart tog de fors­ka­re vägen som i fri­het kun­de kri­ti­se­ra sam­häl­let?

Thorpenberg har arbe­tat som fors­ka­re i många år. Henry Hudson är där­för en ini­ti­e­rad beskriv­ning med många exem­pel i stort och smått med många filo­so­fis­ka och teo­re­tis­ka refe­ren­ser. Här finns kri­tik mot post­mo­der­na teo­ri­er vil­ka pre­sen­te­rats som de enda sam­hälls­kri­tis­ka och Thorpenberg visar hur de inte bara är för­vir­ran­de med men­lö­sa irr­fär­der utan hur de idag gett utrym­me åt “alter­na­ti­va fak­ta” som ibland får sam­ma vär­de som veten­skap och forsk­nings­re­sul­tat.

Göran Blomqvist beskrev på 1990-talet med titeln Elfenbenstorn eller stats­skepp? det histo­ris­ka för­hål­lan­det mel­lan sta­ten och läro­sä­te­na. Kan vi idag med sam­ma meta­fo­rik frå­ga oss om inte stats­skep­pet fått hård kon­kur­rens av en hel han­dels­flot­ta? *

Thorpenberg tar upp Strindbergs fall­na man­tel från Röda Rummet, Nya Riket och Svarta Fanor, och rik­tar en bredsi­da mot den stat­li­ga byrå­kra­tins makt­full­kom­lig­het, aka­de­mins knä­fall för finan­siä­rer och mot den intel­lek­tu­el­la väns­terns orkes­lö­sa spe­ku­la­tio­ner.

Hör Stefan Thorpenberg hos Stefan Livh i P4 Göteborg 9/1.

Må det nyli­be­ra­la Sveriges alla svans­vif­ta­re dar­ra vid åsy­nen av den­na bok!”

Henry Hudson i webb­s­ho­pen »

Mer om Stefan Thorpenberg »

* Göran Blomqvist: Elfenbenstorn eller stats­skepp? (http://www.ht.lu.se/serie/4286023)

Improvisatören av Stefan Thorpenberg

Varför söker sig musi­ker till den fria impro­vi­sa­tio­nen? Vad är skill­na­den mel­lan fär­dig­skri­ven musik och det som idag kal­las fri­form? Vad bety­der den väs­ter­länds­ka skol­mu­si­kens under­vis­ning för musik­for­mer som ursprung­li­gen bygg­de myc­ket på impro­vi­sa­tion, som till exem­pel jazz och blues, men ock­så mer tra­di­tio­nel­la sti­lar så som indisk musik och fla­men­co?

Det har idag skri­vits flera dok­tors­av­hand­ling­ar i ämnet. Men Improvisatören är en roman om en ensam musi­ker som just söker det egna uttryc­ket. Det som skol­un­der­vis­ning­en så säl­lan berör: vad säger musi­ken till honom själv? Vad säger den and­ra?

Varför käm­par han i den hår­da mot­vin­den? Är det egent­li­gen en poli­tisk pro­test, en spark mot den eta­ble­ra­de hög­sko­le­un­der­vis­ning­en? Hur stark är hans strä­van efter något eget? I Improvisatören föl­jer vi musi­kern i hans med­gång­ar och mot­gång­ar, och i var­da­gens stän­di­ga kamp för bröd­fö­dan.

Stefan Thorpenberg kom­mer från Biskopsgården i Göteborg. Han arbe­ta­de på Arendalsvarvet som plåtsla­ga­re under 70-talets bör­jan. Under många år var han sedan nar­kos­sjuk­skö­ta­re vid flera sjuk­hus i Göteborg. Nu är han filo­so­fie dok­tor i veten­skaps­te­o­ri och docent i forsk­nings­po­li­tik och har ock­så under­vi­sat i Ryssland, Kenya och Nepal. Han har skri­vit artik­lar och böc­ker om filo­so­fi, soci­o­lo­gi, medi­cin, juri­dik, bib­li­o­me­tri och folk­häl­so­forsk­ning. Under någ­ra år skrev han även om vin i GP:s ”Två Dagar”. De senas­te åren har han gett ut fri­form-musik med grup­per­na ”GuitCussion” och ”NorthernVoices”. I den sena­re grup­pen fram­för han sina egna mono­lo­ger.

Författaren har tidi­ga­re här på Fri Press utkom­mit med Förortsstalinisten, en berät­tel­se om hur det var att växa upp i Göteborg på 70-talet. Det är en berät­tel­se om hur det var att enga­ge­ra sig i en väns­ter­rö­rel­se som med tiden fick svårt att göra upp med sina idéer.

Improvisatören i webb­s­hop­pen »

Om Stefan Thorpenberg »

Stefan Thorpenberg

Stefan Thorpenbergs erfa­ren­he­ter sträc­ker sig från fabriks­gol­vet, poli­tiskt och inter­na­tio­nellt enga­ge­mang via forsk­ning, till för­fat­tar­skap och jazz. En mås­te nog säga att han har många sträng­ar på sin gura.

Thorpenberg kom­mer från Biskopsgården i Göteborg. Han gick ett år på Experimentgymnasiet men bör­ja­de sedan arbe­ta på Bilspedition. Efter utbild­ning till plåtsla­ga­re blev det Götaverken Arendalsvarvet. Där blev han som 18-åring invald i strejk­kom­mit­tén under den miss­lyc­ka­de strej­ken okto­ber 1972.

Han var inten­sivt sys­sel­satt med poli­tiskt arbe­te under 70-talets bör­jan, men bör­ja­de trap­pa ner när FNL 1975 änt­li­gen gick in i Saigon.

Han arbe­ta­de sen som nar­kos­sjuk­skö­ta­re vid Mölndals ope­ra­tion. Lusten att enga­ge­ra sig vil­le inte släp­pa och Thorpenberg kom nu att enga­ge­ra sig för Afrika. Planerna på att arbe­ta i Guinea-Bissau gick tyvärr om intet när hans dia­be­tes ovän­tat för­vär­ra­des redan under språk­stu­di­er i Lissabon.

Under 80-talets slut höll Thorpenberg många kur­ser i vin­kun­skap på TBV och Medborgarskolan, och blev 1989 den förs­te i Göteborg att ha Munskänkarnas högs­ta gra­de­ring i vin­kun­skap — “tre betyg”. Under slu­tet av 90-talet skrev han om vin i Göteborgs-Postens “Två Dagar”. Efter att han dok­to­re­rat i veten­skaps­te­o­ri 1999 räck­te inte tiden till som skri­bent på GP.

Under någ­ra år var han fors­ka­re på Sahlgrenska aka­de­min, och sedan på Chalmers där han var inblan­dad i stu­di­er om intel­lectu­al pro­per­ty. Han har ock­så varit fors­ka­re på Juridiska insti­tu­tion vid Göteborgs uni­ver­si­tet och varit med­för­fat­ta­re till en bok om läka­rin­ty­gets för­änd­ra­de roll vid Försäkringskassan. Under flera år var han verk­sam vid NHV, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap, där han var lek­tor i veten­skaps­te­o­ri. 2008 utnämn­des han till docent i forsk­nings­po­li­tik vid Lunds Universitet, och har under­vi­sat i veten­skaps­te­o­ri vid Arkhangelsk Medicinska Universitet i nor­ra Ryssland, i Nairobi, Kenya och i Kathmandu, Nepal.

Under alla år har han spe­lat elekt­risk fri­form-gitarr, och har släppt ut två CD med grup­pen GuitCussion, som fått bra kri­tik i Orkesterjournalen och på Freejazzblog i New York. Han har ock­så släppt en digi­tal CD med grup­pen Northern Voices som byg­ger på mono­lo­ger han skri­vit, som fått god kri­tik i musik­tid­skrif­ten Lira. Samtliga CDs kan hit­tas på Bandcamp.

Thorpenberg är gift med Astrid sedan många år, och till­sam­mans har de två vux­na och utflyt­ta­de barn.

STEFAN THORPENBERG FRI PRESS FÖRLAG

HAIKUBokBok

STEFAN THORPENBERGS SENASTE PLATTA

STEFAN THORPENBERG SOCIALA MEDIER

Förortsstalinisten av Stefan Thorpenberg

I Förortsstalinisten berät­tar Stefan Thorpenberg om hur det var att växa upp i Biskopsgården i Göteborg på 1960- och 70-talen. Han gick en tid på Experimentgymnasiet, och arbe­ta­de som plåtsla­ga­re på Arendalsvarvet. Han berät­tar om hur den tidens väns­ter­våg och Vietnamrörelse såg ut ur det per­spek­ti­vet. Boken ger en bild av hung­er efter kun­skap och kul­tur, av tidens lit­te­ra­tur och musik och om poli­tis­ka skill­na­der och mot­sätt­ning­ar mel­lan de oli­ka väns­ter­rö­rel­ser­na.

Mot slu­tet av 70-talet kom många akti­va att över­ge väns­ter­rö­rel­sen, bland annat på grund av kri­gen mel­lan Vietnam och Kambodja, och där­ef­ter mel­lan Kina och Vietnam. Kanske var det svårt att för­stå vad som orsa­ka­de kon­flik­ter­na med de poli­tis­ka kun­ska­per man hade. Boken för­sö­ker slut­li­gen ge en för­kla­ring till vad som låg bakom pro­ble­men, och pekar på flera teo­re­tis­ka knu­tar som mås­te lösas upp för att väns­tern ska kun­na ta till­ba­ka det ide­o­lo­gis­ka ini­ti­a­tiv man en gång hade. För vad orsa­ka­de att väns­tern under 1970-talet inte kun­de för­kla­ra vad som hän­de under de Röda Khmerernas regim i Kambodja? Eller att många stod hand­fall­na och tvek­sam­ma när jiha­dis­ter omring­a­de väns­ter­re­gi­mens sista fäs­te i Kabul i Afghanistan? Och vad var det som fick väns­tern att fram­stå som en världs­från­vänd rörel­se sys­sel­satt med lång­kok och all­mänt mot­stånd mot modern utveck­ling? I Förortsstalinisten för­sö­ker Stefan Thorpenberg sva­ra på frå­gor­na.

TILL WEBBSHOPPEN »


LÄS MER OM STEFAN THORPENBERG HÄR »